Idag är det en ny dag och inte vilken dag som helst utan det är Nicki´s födelsedag idag. Jag fyller hela 22år och det är skrämmande vad tiden går fort. Det känns inte som att det var 6-7 år sedan jag var 15-16 och drällde runt på stan och gjorde massa bus. Jag och mina vänner var alltid samlade tillsammans och gud så kul vi hade och det gjorde vi i bra många år! Vi ses och hörs idag men det blir så att man går lite mer skillda vägar när man blir äldre. Man flyttar hemifrån, vissa flyttar bort från därifrån vi bodde andra flyttade utomlands. Vi flyttade ihop med våra killar vissa skaffa barn och så skulle man även börja jobba efter studenten.

Många pratar om studenten osv men tiden från det att jag var 14-17 måste nog ha varit den absolut roligaste tiden i mitt liv samtidigt som det är en väldigt svår tid i ens liv där hormonerna snurrar runt som en väderkvarn och humöret ja det vet väl ni som har kännt mig ett tag att det inte alltid var på topp - Haha! Det finns så mycket galenskaper och minnen från den tiden som jag tänker tillbaka till och bara skrattar åt, man trodde man var så vuxen men när man kollar tillbaka på dem som är i den åldern nu så skäms man lite ibland även fast jag inte ångrar något. Hur faseken kunde jag tro att jag var "stor"? Hur man såg ut, hur man betedde sig - Ja, en hel jävla del! Och med det så vill jag absolut inte säga att jag inte har det bra nu jag älskar mitt liv och är lyckligare än någonsin - Men allt var så lätt och då menar jag på det sättet att man kunde vara "vuxen" när man ville och samtidigt vara barn och slippa ta ansvar. Du kunde skolka från skolan för att du kände dig trött eller för att du kanske ville gå på stan med någon kompis. Jag säger inte att det var rätt men man hade ett så mycket friare liv och endå klarade man skolan. Det är inte det att jag skulle vilja göra det - Äääh svårt att förklara men ni som känner mig förstår mig. Det finns inte riktigt tid för sina vänner på samma sätt som när man var i den åldern, den tillät så mycket mer än vad den gör idag. Det fanns så mycket mer fritid för även i skolan så hade man sina vänner samlade. Jag trodde aldrig på pappa när han sa - Gumman se till och njut uav skolan nu för det kommer komma en vacker dag då du kommer att tänka tillbaka på den här tiden och tänka att det var en riktigt bra tid i ditt liv och kanskt tom tycka att det var den bästa tiden i ditt liv. Men nu när jag själv kan tänka tillbaka på den tiden så inser jag ju faktiskt att han har rätt precis som med 99,9% av allt han säger till mig! Men det är typsikt mig att vara envis och inte lyssna, det är svårt att hitta en mer envis människa än mig. Jag tänkte hur fan ska jag tänka tillbaka på skolan som en bra tid av mitt liv? Men jag hade fel och pappa som vanligt hade rätt. Man skulle kunna säga att han är mitt facit till allt jag brukar även tycka att han är rätt så lik Wikipedia jag menar han kan ju allt? Eller ja nästan iaf förutom om jag skulle fråga vad kungen hade för kallingar på sig igår? Eller ja ni fattar poängen!



Jag : Paaappaaaaa?!?!?!

Pappa: Han är tyst

Jag: Paaaaappppaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa?!

Pappa: JAAAAA!?

Jag: Pappaaaa vet du vad hyponervokustiskadiafragmakontravibrationer betyder?

Pappa: - Hyyyypoooonervokustiska? (paus) diafragmakontra? (paus) vibrationer? Hmmm.. Ja du det låter som att det skulle kunna vara hicka om man tänker rent logiskt? Men nää jag är inte säker, vad betyder det?

Jag : Men HUUR FAAAAN kunde du lista ut det?

Pappa: Ja men det är ju bara att lyssna på ordet, det är ju latin?

Jag: Vadå kan du latin?

Pappa: Näää?


Härrn är ju ganska lustigt faktiskt! 


Nu när man är vuxen så måste man jobba, tjäna pengar betala hyra, telefonräkningar ja ni vet. Det där som tillhör alla "vuxna". Jag vet inte om jag ska kalla mig för vuxen eller inte? När är det man är vuxen? Ibland känner jag mig som ett barn men sen när jag tänker på det livet man lever idag och även ens goda vänner runt omkring en som har skaffat barn då känner jag mig verkligen vuxen! Om 10 år så kommer jag fortfarande betala räkningar och allt det jag nämde men jag är säker på att jag kommer säga samma sak - Hur kunde jag tro att jag var "gammal" - Gud vad man såg ut osv.

Man har olika etapper i livet och 14-17 var en 18-20 var en annan och från det att jag fyllde 21 förra året så har jag börjat en ny etapp i mitt liv och det är den harmoniska, kärleksfulla, lyckliga, familjära, skrattfulla, respektfulla - Det är den etappen jag vill leva i för resten av mitt liv tillsammans med dem människor jag älskar och bryr mig om!

Jag kan verkligen inte fatta att jag fyller 22! Det ska firas tillsammans med min familj som jag älskar högt dem som finns där för mig i vått och torrt och min älskade pojkvän som är den absolut bästa människan på jorden. Tack för att du gör mig till världens lyckligaste tjej, tack för att du är du, tack för att du är den som får mig att skratta när jag gråter, tack för att du alltid ställer upp för mig, tack för din givmildhet och tack för att jag är den tjej du har valt att hålla närmast ditt! Jag älskar dig!

Nu blev det alldeles för gulligt, så jag slutar skriva istället innan jag spyr. Men puss då mina älslingar!

Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring

Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut

Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg

Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen

Jag gav upp för länge sen

Du är kvar med samma folk, kvar med samma man
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus

Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen

Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen

Som jag tidigare nämnt så tycker jag att vi tjejer är alldeles för dåliga på att ge komplimanger vilket jag tycker är så fruktansvärdt tråkigt! Varför? Är det verkligen så himla jobbigt/svårt? Vi alla vet hur det är att få komplimanger och man blir så oerhört glad. Varför inte ge en komplimang om man tycker att någon är söt, fin i håret, snygga skor - Ja vad det nu än skulle kunna vara så tycker jag att man ska göra det! Jag blev så himla glad förrigår när jag öppnade min FB och min kompis hade skickat detta! En så liten sak gör en så glad. Så det måste jag påminna er om att ni bör bli mycket bättre på det där med komplimanger! Nu ska jag jobba på lite...

God morgon soliga fredag! Det blev en stressig morgon och sov dåligt inatt. Jag kunde inte tro det inatt när min kompis skickade ett sms där det stod - Nicki Michael Jackson är död! Jag kunde verkligen inte tro det och även om jag inte känner honom så kändes det väldigt märkligt. Jag fick rysningar och fick världens chock! Jag kommer ihåg pop kungen så länge jag kan minnas! Det var ju han och Madonna. Han är definitivt en av mina idoler han är utan tvekan - The king of pop och jag har alltid älskat honom. Vad folk än har att säga om honom så är han så sjukt jävla grym och jag beundrar människan på många sätt. Han kommer alltid leva vidare precis som Bob Marley och definitivt så kommer han att vara pop legenden. R.I.P Michel Jackson!